Hundarna

Valpar

Aktiviteter

Länkar

Gästbok

Kontakt

Morris egen blogg

 

 

 

 

 

Om oss!

 

  

 

Jag heter Kerstin Christoffersson och bor i Sjulsmark cirka 2,5 mil norr om Piteå.

Min familj består av min man Peter, 4 utflyttade söner, och Borderterrierna Morris, Meya och Molly.

Under min uppväxt hade jag två stora intressen, barn och hundar.

 

Min första hund var en Tax fröken vid namn Kajsa. Henne fick jag när jag fyllde 12 år. En mycket bestämd och tjurig liten dam men otroligt charmig.  

 

Den andra hunden i mitt liv var Trixie, en Engelsk cockerspaniel. Tillgiven och älskad av alla.  Tyvärr så var vi tvungen att omplacera henne pga av misstanke om allergi i familjen. Det visade sig senare att det var falskt alarm.

Saknaden efter en hund var stor och när vi fick erbjudande om att ta hand om Cella , en Irländsk setter (hundarnas RR) så tvekade vi aldrig.

En otroligt känslig och tillgiven hund som jag har många fina minnen av. Hon blev 12 år saknaden efter henne känns fortfarande.

 

 

2006 köpte vi så vår Borderterrier Hang Loose Jaffa eller Morris som vi kallar henne. Att det blev just Borderterrier var ingen slump. Tanken på en Border har funnits med under flera år.

Morris hon gillar bland annat att sova länge på morgnarna, springa i skogen, ligga i soffan och att följa med husse i grävaren.

Våren 2008 parade vi henne med Ruff en stilig hane från Varuträsk. 6 underbara små valpar blev resultatet.

Att ha en valpkull blev för mig en underbar upplevelse. I  så gott som åtta veckor levde jag tillsammans med Morris och hennes valpar på köksgolvet.

Kusin Vitamin Meya våran ”Pajas prinsessa” är en av dessa valpar som vi valde att behålla.

Meya är en social och glad hund.  Hösten 2011 klarade hon anlagsprovet i Viltspår.

 

Kusin vitamin Take A Chance On Me (Molly) föddes hemma hos oss den 20 maj 2010 då Morris fick sin andra valpkull. Pappa till Molly är en Båårdiz Fox Fighter "Gizmo".

Molly är en liten, nätt, fin och social tik.

 

Jag tränar mina hundar i konstgryt, viltspår och deltar i utställningar för att meritera och få dem bedömda.

 

Tanken på att starta en kennel började så sakta att växa fram och den 2/6-09 var det så klart med vårt kennelnamn Kusin Vitamin.

Eftersom jag vuxit upp utan syskon men med kusiner som betyder mycket för mig och där kusin vitamin har varit ett ofta förkommande uttryck så tyckte jag att det var ett bra namn på min kennel.

Jag kommer att ha uppfödning av valparna i hemmiljö. Jag lägger ner mycket tid på att träna valparna på att bli sociala, vara ute, träffa andra människor, åka bil, bära halsband mm.